Framgångsbloggen

Livspusslet - utmaningar och möjligheter

2 apr 2019

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om livspusslet och de utmaningar som följer. Den grupp av individer som ställs inför den största utmaningen är de som starkt identifierar sig mer flera roller: arbetet, föräldraskapet och partnerskapet. Det är inte konstigt att dessa personer upplever att livspusslet inte går ihop. Kraven på sig själv, via alla roller som man identifierar sig med, är för många och för höga.

Cecilia Nahnfeldt som är docent i genusvetenskap och har studerat utmaningar kring livspusslet menar att det är klokt att börja med att sätta upp gränser. En rad gränssättningar som är avvgörande är:

  • att man inte alltid måste vara bäst på jobbet och tacka ja till alla förfrågningar,
  • att man inte alltid måste vara en god och närvarande förälder,
  • att man inte måste vara en perfekt partner hela tiden,
  • att man ser till att få sova ordentligt (eftersom dessa personer ständigt lider av sömnbrist),
  • att man ger sig själv egentid.

Enligt Nahnfeldt är vi så tacksamma när vi får kompledigt i en timma för att hämta barnen på förskolan eller fritids att vi kompenserar detta med att jobba två och en halv timma extra hemma på kvällen. Gör inte det. Om kompensation är nödvändig räcker det med en timma. Resten av tiden kan gå till egentid och mer sömn. Nahnfeldt tycker även att man ska ställa frågor kring arbetet om vilka krav man ställer på sig själv på jobbet och vilka krav man tror att chefen och kollegorna har. Det är inte säkert att man behöver leva upp till så höga krav som man själv tror. Att börja prata om dessa frågor på arbetsplatsen är nödvändigt.

När det gäller föräldrarollen är man inte ensam. I många fall finns en partner som också är förälder som man kan dela relativt lika med. Det finns släktingar och nära vänner som kan tänka sig att ställa upp oftare än man tror. Det finns professionella nannies och barnvakter man kan anlita. Ett förslag är MyNanny som har verksamhet och certifierad personal på flera orter i landet. Många föräldrar tror att det är skamligt att ta hjälp av andra eller att det är för dyrt att anlita professionell hjälp. Inget av detta stämmer så det är bara att börja tänka om. Ge dig själv lite egentid eller tid med din partner.

Enligt undersökningar, t.ex. en som är publicerad i tidskriften Mama, önskar nästan alla föräldrar egentid men det främsta skälet till att de inte ger sig själva detta är dåligt samvete. Enligt terapeuten Helena Broander är återhämtning i form av egentid en viktig ingrediens för att orka med både jobb och barn. Om man som partners ger varandra utrymme för egentid blir man mer villiga att stötta varandra med annat och får en mer kvalitativ relation. Motsatsen är att man strider om vem som borde ha gjort vad vilket gör att man hamnar i en negativ spiral som bara tär på en själv och på relationerna i familjen.

Det här med ett förpliktigande arbete och sömnbrist är två riktiga fällor för partnerskapet. När man lägger för mycket tid på jobbet, inte kan släppa ansvaret om barnen och inte sover ordentligt har man hamnat i ett tillstånd där man slutar att känna lust. Det är väldigt frustrerande att vilja vara en bra partner men samtidigt inte känna lust. Insatsen blir halvengagerad och känns mer som plikt än njutning. När man tillåter sig själv att få egentid och bättre sömn ökar också chanserna att bli ett bättre partner igen. Samtidigt får man inte se de gemensamma aktiviteterna med sin partner som ett krav får då försvinner lusten och njutningen.

Börja i rätt ände. Sluta ha så högra krav på dig själv som anställd, som förälder och som partner. Ge dig själv egentid och ha absolut inte dåligt samvete för det. Prioritera att sova ut så att du känner dig mer allert både på jobbet och med barnen samt att du får tillbaka din lust med din partner.

Framgång i livet innebär inte alltid att göra mer, det innebär ofta att göra mindre för att göra det som är viktigt riktigt bra. Återhämtning och egentid är två av de främsta faktorerna för att göra något riktigt bra.

Framgångsfaktorer.com överst på Google

30 mar 2019

Denna blogg handlar om framgångsfaktorer. Det kan man om inte annat lista ut från domännamnet. Min ambition sedan start har varit att skriva så innehållsrikt och relevant om framgång för att på sikt hamna överst på Googlesökningar i ämnet. Nu efter mindre än ett år har bloggen hamnat överst på de två huvudsakliga nyckelorden: framgångsfaktor och framgångsfaktorer. Det betyder, enligt Googles sätt att ranka, att denna sajt är en betrodd plats när det gäller information och kunskap kring ämnet framgång och att relevansen på innehållet är hög.

Det görs fler sökningar på ordet framgångsfaktorer än på ordet framgångsfaktor. När google-användare söker på framgångsfaktorer hamnar min sida överst för merparten av sökningarna och användarna klickar i 35 % av fallen på min länk. Det är en bra CTR för den som är insatt. När google-användare söker på framgångsfaktor hamnar även här min sida överst vid merparten av sökningarna och användarna klickar i 24 % av fallen på min länk.

Bakom detta utfall ligger ett hårt arbete med sökmotoroptimering (SEO). På en blogg om framgångsfaktorer kan jag med andra ord också lägga till SEO som en framgång och vilka faktorer som ligger bakom denna. En faktor som väger tungt bakom min framgång med att hamna högst på sökord som framgångsfaktorer och framgångsfaktor beror på att mitt domännamn innehåller dessa sökord. Det underlättar även om det finns mängder av andra faktorer som spelar in.

För att visa hur mycket mer som spelar in kan jag säga att sökordet femfaktormodellen för närvarande i genomsnitt ligger på plats 13 för min sajt. Det betyder att den väldigt sällan kommer upp på förstasidan (som vanligtvis visar de tio första förslagen). Jag ska därför gära vad jag kan för att få upp sökordet femfaktormodellen på förstasidan (plats 1-10) med målsättningen att på sikt nå plats 1-3. En rimlig tidsram för att nå topp tre är ett år. Låt oss se hur det går.

Om och när det funkar kan jag skriva ett inlägg om vilka av de ca 200 kända faktorerna som spelar in vid SEO som är mest avgörade, enligt de principer jag själv vaskar ut framgångsfaktorer med. Fortsättning följer...

Effektiva personer

15 mar 2019

För mig som driver två företag och som dessutom är anställd vid Högskolan i Borås gäller det att vara hyffsat effektiv och disciplinerad för att lyckas. Faktum är att jag varvar kortare perioder av hög effektivitet med perioder av onyttighet. Att vara onyttig för mig är ett avslappnat tillstånd där jag tar igen mig utan krav på att lösa något problem eller producera något. För mig är det absolut nödvändigt att ha sådana perioder. Det finns också andra sätt att ta en paus och det är för mig att vara kreativ. Ofta innebär det att skapa något för min egen skull. För att det är kul.

Jag är som person ganska teoretiskt lagd. Även om jag har en god tanke eller känsla för hur jag själv ska vara effektiv är det inte så ofta som jag kan förmedla hur jag lyckas för andra så att de också kan lyckas. Det finns andra som har mer konkreta metoder vilket jag strax kommer till.

Jag skrev föregående sommar om boken The 7 Habits of Highly Effective People av Stephen R. Covey. Högeffektiva personer är enligt Covey proaktiva personer som sätter upp tydliga mål, gör en sak i taget, tänker vinn/vinn, lyssnar empatiskt osv. Att göra en sak i taget innebär vissa utmaningar när vi idag avbryts av meddelanden via smartphonen eller datorn, andra människor som vill något eller egna tankar och känslor om något som är mer lustfyllt just nu. Det är lätt hänt att man blir distraherad. Vad man behöver vara är fokuserad och disciplinerad.

De dagar jag har lätt att hålla ut är det möjligt att hålla mig till en uppgift åt gången tills den är klar. Andra dagar tappar jag fokus ganska snabbt. Då får jag ge mig själv små morötter i stil med att om jag gör några av deluppgifterna får jag göra något kul en kort stund innan jag går tillbaka. Det senare är på gränsen till att vara ineffektiv men på lite längre sikt lär jag mig att göra krävande (eller tråkiga) saker genom att ge mig själv små belöningar. Det positiva med detta är att delar av mig minns att det är belönande att streta på.

På bloggen fondanalys, som inte handlar särskilt mycket om att analysera fonder, i ett inlägg om att arbeta effektivt tar de upp prioriteringar. Att prioritera är ett sätt att göra en sak i taget eller att välja vilken sak som är viktigast och göra även om det är motigt. Ett ganska konkret sätt, som de föreslår i bloggen, är att lista dagens sysslor och poängsätta dem enligt vilka som är högst prioriterade. Det kan vara ett sätt som jag tror tilltalar många.

Ett annat sätt som påminner om hur jag själv gör är att jobba intensivt och disciplinerat en kortare period, t.ex. 25 minuter och därefter ta en kortare paus i fem minuter. Därefter jobbar man intensivt igen. Var fjärde paus är femton minuter så att man får chans att återhämta sig. I ovan nämnda blogginlägg jämför skribenten detta tillvägagångsätt med den så kallade pomodorotekniken. Man delar in en arbetsuppgift i kortare pass och fortsätter tills uppgiften är avklarad. Fördelen med detta arbetssätt är att man inte hinner bli trött och ofokuserad tack vare de regelbundna pauserna.

Jag har ofta förmågan att sitta länge med en uppgift utan paus. Troligtvis lurar jag mig själv eftersom vi alla förlorar i effektivitet ju längre vi jobbar utan paus. Till slut blir det svårt att fokusera och man börjar pilla med annat med jämna mellanrum. Läs mer om pomodorotekniken och prova själv om du inte redan har gjort det. Hitta de intervall som passar dig.

Har du några andra metoder för att vara effektiv?

Sådant som smarta människor aldrig säger

13 feb 2019

Hur smidig är du på att prata om din intelligens? Visste du att det är vanligare att de mindre smarta pratar om hur smarta de är och ibland skryter om det? Riktigt smarta personer låter andra påpeka att de är smarta men säger aldrig något om det själva. Det kan mycket väl vara så att det är mest smart att inte skylta med hur smart man är. Om man vill vara strategisk ska man välja med omsorg vad man säger och inte säger.

Entreprenören, investeraren och marknadsföringsspecialisten John Rampton har tittat närmare på vad smarta personer aldrig säger och han har föreslagit följande lista.

1. Jag är, typ, en smart person

Detta sade Donald Trump vilket fick många att rynka på näsan. Ingen intelligent person säger så. När Stephen Hawking fick frågan vilken IQ han har svarade han: "Jag har ingen aning. Människor som skryter om sin IQ är 'losers'".

2. Så har vi alltid gjort

Smarta personer håller inte fast vi sådant som inte svarar mot nya utmaningar. När världen förändras är det klokt att lära sig ny saker och anpassa sig.

Framgångsfaktorer för företagande

12 jan 2019

Som entreprenör bedöms man efter följande steg: starta bolag, finansiering, prestera, utvecklas och vinst. Att vilja och kunna starta ett mindre bolag är naturligtvis fundamentalt för att man ska kunna bli entreprenör och företagare. Många tar aldrig det steget så det är intressant att veta vad som ligger bakom att man tar sig över den första tröskeln. Vissa har pengar när de startar, andra tar lån och därtill kan man söka medel från olika finansiärer. Att få tag på pengar är i sig ett framsteg som förknippas med vissa egenskaper. När företaget väl är igång mäts framgång i hur företaget presterar, hur företaget utvecklas och vilken årlig vinst företaget har.

Företagsforskaren Ravindra Jain menar att följande komponenter bör finnas på plats för att man ska kunna starta och driva ett företag:

  • Motivation
  • Kreativitet
  • Riskbenägenhet
  • Kontroll
  • Self-efficacy
  • Social intelligens
  • Extrovert personlighetsdrag
  • En blandning av färdigheter
  • En särskild social bakgrund (t.ex. entreprenörer i släkten)

Det är högst troligt att flera av dessa har betydelse för att starta och driva ett företag. Min fråga är vilka faktorer som den samlade forskningen sätter främst.

Värdet av att ha kontroll

30 dec 2018

Värdet av kontroll blev tydligare för mig när jag för några år sedan läste en artikel av forskarna Andrew Steptoe och Jane Wardle, båda professorer i hälsopsykologi. De hade inledningsvis en hypotes om att fem faktorer tillsammans kunde inverka på nästan allt i livet. Dessa fem faktorer är för Steptoe och Wardle vad breddfaktorer är för mig, alltså faktorer som har en relativt svag inverkan på många områden i livet. Man ska inte misstolka faktorernas svaghet som att de är betydelselösa utan snarare se vilken effekt de har på lång sikt. Du kan läsa mer om denna studie som bygger på data från en femtioårsperiod i mina längre texter.

Min första tanke när jag läste att kontroll är en av framgångsfaktorerna i studien var att det handlar om att utöva kontroll på andra. Det är helt fel. Det handlar egentligen inte alls om att utöva kontroll utan snarare om att ha koll. Först en lite bakgrund om hur forskare studerar kontroll.

Till att börja med kan man skilja på inre kontroll och yttre kontroll. Inre kontroll innebär att själv ha kontroll över vad som händer i ens eget liv. Yttre kontroll innebär att andra har kontroll över ens liv eller att yttre omständigheter tar ifrån en kontrollen. Den kontroll som eftersträvas här är inre kontroll. Det är huvudsakligen jag själv som påverkar vad som händer i mitt liv. Jag skriver huvudsakligen för det går inte helt att befria sig från sin omgivnings inverkan.

Arbetsminnet - en framgångsfaktor?

15 dec 2018

Jag har träffat människor som säger att de inte är bra på att tänka eller att de inte gillar att tänka. Bara att formulera meningen ”Jag gillar inte att tänka” bygger på en helt unik förmåga att tänka. Det finns inga andra arter som med sådan lätthet tänker ut en sådan formulering. Skälet, tror jag, till att många inte gillar att tänka eller tror sig vara bra på det är att vissa situationer i livet kräver att vi tänker till lite extra. Det är där det brister, där det känns motigt. Lösningen kommer inte omedelbart. Å andra sidan finns det de som tycker om att tänka, som gillar utmaningar och tankenötter. Har de senare några fördelar i livet eller råkar de bara gilla vissa saker? Svaret är att de mycket väl kan ha fördelar när uppgifterna kräver abstrakt tänkande eller problemlösning.

Det finns en lång rad viktiga kognitiva förmågor, d.v.s. förmågor som alla har med vår tankeförmåga att göra, men de som anses viktigast eller särskilt utmärkande är de exekutiva förmågorna. Dit hör till exempel resonerande, slutledning, beslutsfattande och problemlösning. En förmåga som har varit av särskilt intresse de senaste decennierna är arbetsminnet. Andra centrala förmågor som ofta omnämns när man pratar om mänsklig kognition är uppmärksamhet, metakognition, perception, medvetande och minne. Även om de senare fem involveras i nästan allt vi gör i vaket tillstånd så är den första mer intressant som möjlig framgångsfaktor.

För- och nackdelar med att vara extrovert

8 dec 2018

För några år sedan kom det ut flera böcker om och väcktes mycket debatt kring varför det är så normerande att vara extrovert. Är det inte minst lika bra att vara introvert? Med normerande här menas att det är mer normalt att vara extrovert och därför blir man oftare ifrågasatt om man är introvert bara för att man inte beter sig som extroverta gör. Det är med andra ord lite för avvikande att vara introvert. Även om det är sant att vi betraktar det extroverta draget som normalfallet som allt jämförs med kan man ifrågasätta vad det är som är så bra med att vara extrovert. Jag tänker titta på några för- och nackdelar.

Det har funnits tankar kring ett extrovert drag i flera tusen år. Skälet är rimligtvis att det finns ett urskiljbart drag hos människor oberoende av era, kultur, ålder och kön. Det var psykologen Jung som för drygt hundra år sedan menade att man kan vara extrovert eller introvert, d.v.s. använde termerna för det. Idag säger vi att man kan vara mer eller mindre av dessa två drag och att man dessutom kan vara både och, d.v.s. ambivert. Det betyder att vissa människor är väldigt extroverta, vissa är lite extroverta, vissa är väldigt introverta, vissa är lite introverta och vissa ligger mitt emellan och visar upp drag av att både vara extrovert och introvert. Denna dimension från den ena extremen till den andra ingår som en av fem dimensioner i femfaktormodellen.

Sju vanor för att bli befordrad

25 nov 2018

Tidskriften Forbes har ställt samman en lista på vad man bör göra för att lyckas bli befordrad. Jag tar upp alla sju förslagen och kommenterar dem kort.

1. Håll dig alert

En person med god hälsa (vilket inkluderar att vara utvilad) som är påpasslig och finns där man behövs visar att man är mogen större utmaningar.

2. Var pålitlig

Visa din ordningsamma sida och var plikttrogen. Var i någon mening förutsebar. Var lojal. Om du står stadigt när det händer mycket kan andra känna att de kan förlita sig på dig. Det upplevs so att du är beredd att ta större ansvar.

3. Var professionell

När du är på jobbet är din arbetsroll primär. Ta dina uppgifter på största allvar. Var noggran och korrekt. Följ reglerna till den grad att du sätter organisationen före dig själv men var också så påläst att du vet när man får göra välavvägda undantag. Bemöt alla med ett trevligt och korrekt sätt. Dina chefer kommer att få syn på dig och dina insatser.

4. Var öppen för att både lära dig själv och lära andra

Att ständigt utvecklas är avgörande för att kunna göra ett bättre arbete. Lär dig mer, lär om och lär bättre. Samtidigt mår en organisation bra av att flera kan ungefär samma sak. Var inte för protektionistisk med sådant som du är särskilt duktig på. Visa andra och lär andra. När du själv blir chef måste du kunna delegera och då vet du vilka du själv har lärt upp. Att dela med sig av sina kunskaper är också ofta belönande om dina chefer får kännedom om detta.

5. Håll dig borta från drama 

Hamna inte i situationer där det pratas om dig för att du ställer till scener. Drama tyder på att du har svårt att finna din roll eller att du är för självcentrerad. Inget av detta är bra om du ska få mer ansvar. Bygg istället upp ett gott rykte.

6. Tacka människor i din närhet

Visa din tacksamhet till alla som gör en insats för organisationen eller för dig. Visa även tacksamhet när någon är kritisk och delar med sig av dessa synpunkter. Det smakar bättre än att visa missnöje mot de som faktiskt ser brister i organisationen. Ta vara på detta för det behöver du när du ska avancera.

7. Fråga: "Vad kan jag göra annorlunda nästa gång?"

Även om du är mogen att ta ett nytt steg i karriären kan du alltid bli bättre på det du gör. Skulle du kunna göra saker annorlunda? Kan du göra saker bättre? Fråga inte bara dig själv utan även andra. Detta kallas ofta att vara proaktiv vilket har visat sig vara ett bra sätt att komma vidare mot nya tjänster. Lyssna på andra när de föreslår att något kan göras på ett annat sätt. All denna lärdom gör dig till en mer lämpad person att hamna i en chefsposition.

Dessa punkter ger sammantaget goda förutsättningar att komma vidare i karriären. Även om du inte vill avancera i organisationen kan du mycket väl ägna dig åt ovan förslag då det gynnar alla på jobbet om man vill lite extra.

 

Vad framgångsrika personer gör och inte gör

10 nov 2018

I några av mina tidigare inlägg har jag beskrivit vad framgångsrika personer gör och inte gör. Det går att fylla på den listan ytterligare. Tidningen Chef tar upp tre saker som framgångsrika personer gör och inte gör.

1. Framgångsrika personer litar på sin intuition (benämns i notisen även i termer av instinkter och magkänsla).

2. Framgångsrika personer tar tag i tuffa frågor.

3. Framgångsrika personer tror inte att saker är så bra som de framställs.

Jag tänker kommentera var och en av dessa påståenden.

Det första påståendet är riktigt problematiskt. Vad menas med intuition, magkänsla eller instinkter? Problemet är att vi inte riktigt vet det. Jag ser detta påstående som två aspekter. Den första aspekten har att göra med kunskaper och kompetenser. När man är väl insatt i sitt område är möjligheterna stora att man kan ana sig till hur något ligger till trots att man inte har kunskaper om eller direkta erfarenhet av detta något. Man gör en god gissning och den brukar ofta vara hyffsat rätt. Den andra aspekten är att ha god kännedom om sitt eget känsloliv. Det innebär i det här fallet att man vet vad man känner för något och kan reagera adekvat på detta. Känslor handlar främst om att gilla något eller att ogilla något. När man ogillar något har man nästan alltid rätt i att undvika det. Lyssna därför på den känslan. Vissa skulle säga att intuition är en blandning av dessa två aspekter. I notisen framgår det att framgångsrika personer inte ignorerar när det känns fel. Gå på den känslan och ödsla inte tid och energi på något som känns fel.

Framgångsrika personer har blivit framgångsrika för att de inte räds de tuffa och stora frågorna. Det är då man kan göra en skillnad. Detta kan jag hålla med om. Jag reserverar mig dock för vad man menar med tuffa frågor och vad man menar med framgång. Det finns gott om rika människor som fullständigt struntar i de riktigt tuffa frågorna som rör klimat, kemikalier och fattigdom. Man kanske ska säga att framgångsrika personer inte ignorerar tuffa frågor som har en direkt och uppenbar relevans för personens verksamheter. Däremot är det möjligt att dessa personer struntar i tuffa frågor som indirekt rör den egna verksamheten men som inte är helt uppenbara när man ställs inför frågan.

Alla former av erbjudanden, inklusive reklam, framställer saker som bättre än de är. Det gäller även en rad personer som framställer sig själva och sina bedrifter som bättre än de är. Framgångsrika personer tror inte på detta utan förhåller sig till detta på ett av två tänkbara sätt. (A) Om det låter för bra är det för bra och därför är personen/personerna som framställer något som för bra inte helt pålitligt. Undvik dem. (B) Om något framställs som väldigt bra bör man granska och ifrågasätta detta och förklara varför man inte köper något till det värde det framställs ha utan till det värde det faktiskt har.

Sammanfattningvis ska du, om du är eller vill bli framgångsrik, (1) vara insatt och undvika det som känns fel, (2) ta tag i de tuffa frågorna så att du gör en faktisk skillnad, och (3) avfärda det som låter för bra och hålla dig till de som är uppriktiga med vad de har att erbjuda.

Framgångsrika team - betydelsen av psykologisk trygghet

13 okt 2018

Google genomförde ett flerårigt internt forskningsprojekt (projekt Aristoteles med start 2012) för att ta reda på vad som utmärkte framgångsrika och innovativa team. De upptäckte att framför allt två faktorer fungerade som gemensamma nämnare bland de 180 team som ingick i studien.

Först fann de att effektiva och innovativa grupper fördelade talarturerna jämt mellan gruppens medlemmar. Medlemmarna har med andra ord en god turregleringskompetens samtidigt som det finns en kultur i gruppen att ge alla utrymme. Tystlåtna så väl som pratsamma ska få komma till tals. Detta visade sig viktigt för att allas idéer och kritik av andras idéer skulle komma fram på ett fruktsamt sätt.

Den andra avgörande och förmodligen viktigaste faktorn kallas psykologisk trygghet (eng. psychological safety). Termen psykologisk trygghet har sitt ursprung i 1960-talet då organisations- och ledarskapsforskarna Edgar Schein och Warren Bennis såg ett stort värde i att medarbetare skulle bli mindre defensiva i gruppdiskussioner. Skälet till att många är återhållsamma eller defensiva är att de inte känner sig trygga i gruppen och avsaknaden av trygghet gör att de varken bidrar med misslyckade idéer eller lyckade idéer.

Psykologisk trygghet innebär alltså ett gruppklimat där tilliten är hög och där människor både vågar kommunicera halvfärdiga idéer och öppet granska och kritisera ogenomtänkta så väl som genomtänkta idéer. Det finns med andra ord en hög tolerans för att misslyckas vilket medför att fler delar med sig och fler tar utrymme. En av de främsta forskarna i världen när det gäller team och psykologisk trygghet, Professor Amy Edmondson, menar att ledare kan agera och kommunicera på ett sådant sätt att teamen börjar öppna sig och bli mindre defensiva. Ledare för team uppmanas att:

  • Vara tillgängliga för sina teammedlemmar och få medlemmarna med sina respektive kunskaper att möjliggöra att alla kan lära av varandra.
  • Vara uppriktiga med sina begränsningar inom olika kunskapsområden. Det hjälper om alla vågar visa att de inte kan känna till allt. Tanken är att var och en ställer frågor när de inte förstår och att detta ska vara en standard och självklarhet.
  • Visa att de själva kan begå misstag och att det är okej att medlemmarna begår misstag.
  • Visa att de värdesätter medlemmarnas bidrag till gruppen. När detta blir uppenbart är det troligare att alla delar med sig av idéer och kritik.
  • Värdesätta misstag som möjligheter att lära istället för att peka ut den som begår misstaget. Kritik av idéer är till för att förbättra misslyckade idéer så väl som lyckade idéer. Inte att förkasta misslyckade förslag.
  • Använda en direkt kommunikation, d.v.s. att inte linda in den verkliga avsikten i förskönande och vaga ord. Detta möjliggör att man kan ta emot återkopplingen och förbättra det man försöker uppnå istället för att tveka kring vad som behöver göras.
  • Sätta upp tydliga gränser. Gränserna ska indikera vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Tydliga gränser skapar trygghet.
  • Regelbrott ska bemötas tydligt och kraftfullt. Den som begår ett regelbrott ska hållas ansvarig för sina handlingar.

Det är i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna vågar sikta högt. Det är i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna har tillit till varandra och öppnar sig för varandra. Det är i team med hög psykologisk trygghet som även misslyckanden värdesätts. Det är, slutligen, i team med hög psykologisk trygghet som medlemmarna lär och är framgångsrikt innovativa tillsammans.

Det projekt som bedrevs av Google och den forskning som har utförts av Edmondson behöver inte nödvändigtvis vara representativ. Därför tittar jag närmare på all forskning som går att få tag på om psykologisk trygghet. Här framträder två aspekter värda att notera.

1. Psykologisk trygghet är en framgångsfaktor både för team och för medarbetare generellt.

2. Psykologisk trygghet är en kraftfaktor som har inverkan på två av livets områden i en relativt hög grad. Det går inte att bortse från denna faktor när man ska förstå hur framgång och innovation på arbetsplatsen uppnås.

Projekt Aristoteles landade i att psykologisk trygghet är den främsta faktorn när det gäller att lyckas som ett team. Den samlade forksningen understryker värdet av psykologisk trygghet men man kan tydligt se att samarbetsförmåga, motivation av olika slag, tydliga mål och kreativitet är lika viktiga faktorer för team. Ännu viktigare faktorer är tillit och att vara tillmötesgående som person (det är bra att ha flera sådana personer i teamet).

Sammantaget kan man säga att psykologisk trygghet ligger på top nio av generella faktorer som bidrar till att medarbetarna på en arbetsplats gör ett bra arbete och på top sju över faktorer som bidrar till att team är framgångsrika. En mycket viktig faktor med andra ord.

Att nätverka sig till framgång

24 sep 2018

Hur stor roll spelar nätverk och kontakter för att ta sig fram i arbetslivet? Stor betydelse om man får tro Caroline Tovatt som har genomfört en avhandlingsstudie i ämnet. Det är troligare att man frågar någon man känner om personer som har sökt en tjänst än att enbart gå på meriter på papper. Inom nätverket som en rekryterare känner finns de som kan lägga goda vitsord för en viss person eller i värsta fall talar illa om någon. Detta kan ofta väga tyngre än om en person verkligen är lämplig för tjänsten.

Är detta så konstigt? Egentligen inte. Det kanske inte är rättvist men det är så vi går tillväga när vi vill känna att vi gör goda val. Nätverk fungerar inte enbart som informationsbärare och informationsförsörjning utan som de nätverkandes bästa möjligheter. De personer som är duktiga nätverkare har bättre möjligheter att komma vidare i karriären än de som har små nätverk.

Kanske kan man tycka att det är bättre att den som är bäst lämpad för en uppgift ska utföra den, särskilt i vårt komplexa samhälle där den som pratar bäst för sig inte behöver vara den som är bästa utföraren. Samtidigt vet vi att många innovationer har fallit platt för att den som har kommit på en smart lösning inte kan tala för den och därför får innovationen inget erkännande och spridning. Att ha en viss social kompetens och ett nätverk som kan backa upp en är av betydelse.

Nätverkande hänger samman med socialt kapital. Socialt kapital skapas genom att vara pålitlig och hjälpsam inom nätverket. Man kan alltså inte bara mingla runt och göra sig känd och hörd för att dra nytta av ett nätverk. Man behöver vara trovärdig och genuint intresserad av sin omgivning för att betraktas som någon andra vill tala väl om. Det finns istället en risk att människor ser igenom de som nätverkar på ett ytligt sätt. Dessa personer kan man komma att tala mindre väl om när det är dags att söka en ny tjänst.

Balansgången i nätverkandet är viktigt. Nätverka för att du är intresserad av människor och tror att det finns ett ömsesidigt utbyte. Var villig att ställa upp för andra innan du väntar dig att andra ska ställa upp för dig.

I ett tidigare inlägg har jag försökt att reda ut vad den samlade forskningen har att säga om nätverkande och socialt kapital. Det visar sig att denna faktor är viktig i livet i stort, en så kallad breddfaktor. Att nätverka och bygga upp ett social kapital har inverkan på väldigt många av livets områden som att man lyckas i karriären, att man har god hälsa, goda relationer och en ackummulerad rikedom. På sikt är socialt kapital en av de viktigaste faktorerna.

Underskatta inte social kapital och nätverkande men vänta dig inte snabba förändringar. Det sociala kapitalet verkar lite då och då hela livet.

Varma män - mer värda?

1 sep 2018

Pär Löfstrand som är doktor i psykologi vid Mittuniversitetet har genomfört en studie där deltagarna ska värdera vad som ska ge mer i lönekuvertet för andra. De fick 5000 kronor att fördela på fyra personer med olika egenskaper. De egenskaper som belönades mest vara hög kompetens (inom ett relevant område får vi gissa) och en varm personlighet bland män. Det första är väntat medan det andra framstår som aningen anmärkningsvärt.

Livspusslet - vad är viktigast?

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden med en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är.

Några tankar kring detta?

Åtta egenskaper framgångsrika människor har gemensamt

28 jul 2018

Richard St. John gick ur gymnasiet med ett lågt medelbetyg. Han hamnade nästan av en tillfällighet inom industridesign och det visade sig att han älskade att designa. Efter några år inom design gick han vidare i karriären och startade ett företag som hjälper andra företag med sin marknadskommunikation. På en resa till ett TED-talk där han skulle prata om sitt framgångsrika arbete fick han frågan av en tonårig tjej som satt bredvid honom på planet hur man blir framgångsrik. Trots att han vid den tid hade nått en viss framgång kunde han inte svara på frågan. Därför bestämde han sig för att intervjua 500 framgångsrika personer och sammanställa svaren. Han intervjuade även ett stort antal "vanliga" människor för att titta på skillnaderna. Efter ett omfattande analysarbete ledde det hela till åtta egenskaper som ligger till grund för framgång och en bok där han beskriver hur det hela fungerar.

← Äldre inlägg